Kvinnligt konstnärskap bakom stängda dörrar

Genom historien har kvinnornas liv skilt sig från männens. Lika så har kvinnans konst och konstnärskap skilt sig från männens. Samhället har traditionellt delats upp en i kvinnlig och manlig sfär, där olika sysslor och ansvar byggt upp vår könsnorm. Den konventionella historieskrivningen fokuserar vanligtvis på krig och politik, vilket genom normer tillhört männens arena. Kvinnans historia har gömt sig i skuggan av mannens, då hon tilldelats hemmets och familjens ansvar. Kvinnan har hamnat i skymundan och kvinnans historia har inte varit en självklar del av historieskrivningen innan 1970-talet. Trots att det nu forskats i kvinnans historia finns många hål att fylla och det finns ingen övergripande och täckande bild av kvinnan i historien. Det vi vet idag är att kvinnan haft en viktig position genom att föra historien framåt. Under krigstider har kvinnan haft en viktig roll att föra samhället vidare genom att utföra samhällsviktiga funktioner då männen inte varit närvarande. Kvinnor har varit gränsöverskridande och i forskningen hittar vi kvinnor i många olika samhällsroller. Kvinnan har så att säga inte uteslutande fogat sig i leden, utan haft en drivande kraft att röra sig utanför normerna. Dessa försök har dock med kraft motarbetats av det patriarkala systemet. Detta aktörskap har varit intrång i männens konstsfär och konstnärskap, och inte nödvändigtvis ett tecken på kvinnligt konstnärskap. Dessa utbrytare har mer definierat patriarkatet. Strålkastarljuset faller ofta på avvikelser och inte på normen. Nu kommer vi till det tänkvärda– kvinnor har alltid varit konstutövare. Kvinnorna har i hög grad skapat konst, men utanför den akademiska definitionen.

Men hur såg kvinnors konst ut utanför den manliga konstsfärens definitioner? Kvinnans egen konst, den konst hon skapade i sin egen sfär? Då kvinnor enligt norm och tradition var placerade i hemmet var det där konstutövningen troligen ägde rum. Konsten var inte menad att visas på de manliga arenorna, utan i hemmen under den kvinnliga normens gränser. Konsten var högst troligen hantverk som kläder, broderier, spetsar, vävar, linne och dekorationer. Dessa konstformer finns bevarande, men är stämplade som konsthantverk – inte som konst. Sång och musicerande är flyktigare former av estetik, vilket inte lämnat lika mycket spår efter sig. Men enligt litteratur går det att utläsa att kvinnor sjöng och dansade. Det är alltså här vi finner kvinnornas konstsfär. Hur kommer det sig att det ser ut på det här sättet? Svaret på frågan finner vi i konstbegreppets historia.

Även om kvinnans liv lyser med sin frånvaro i historiska böcker betyder det självklart inte att hon inte funnits där. Det patriarkala systemet, där männens arena stått i fokus, har försvårat återgivningen av kvinnans historia i den traditionella historieskrivningen, likaså inom konstvetenskapen. Den akademiska definitionen av konst som skulptur, arkitektur och måleri var till stor del reserverade männen fram till 1850-talet i Sverige. Den akademiska utbildningen inom de klassiska konsterna var koncentrerad till Konstakademien i Stockholm och de första kvinnliga eleverna antogs 1847 med speciella tillstånd och öppen antagning av kvinnor godkändes 1864. Männen hade tillgång till akademisk utbildning från akademiens öppnande 1735, alltså ungefär hundra år tidigare än kvinnorna.

Hur kommer det sig då att kvinnor så aktivt uteslutits från konstscenen i historien? En av huvudorsakerna är att de förvägrats utbildning och utställningsmöjligheter. Kvinnor var förutom detta inte myndigförklarade och männen styrde kvinnornas värld och möjligheter. Kvinnor har inte förens i moderna tider haft en självständig ekonomi. Kvinnas möjligheter att självständigt köpa konstmaterial var därmed i långa tider varit högst begränsad.

Ett problem som tidigare har nämnts är att konst har definierats av männen och det patriarkala systemet. Före renässansen fanns en uppfattning om att konst var hantverkskunnande av något slag, exempelvis läkekonst. Under renässansen ansågs konst höra ihop med vetenskap av någon form. Vid 1700-talets mitt myntades begreppet ”de sköna konsterna” och konstnären som ett geni blev härskande. Nu hade konsten inte längre någon koppling till hantverk utan existerade utan kopplingar till brukbarhet. Var fanns kvinnorna i denna historiska utveckling? I konstbegreppets historia kan vi nysta upp grundproblemet hos kvinnans historieåtergivning. Den kvinnliga historien har anpassats till den existerande historieskrivningen, där den manliga definitionen av konst är kanon. Före renässansen då konsten var kopplat till hantverk fanns skrån. För att få medlemskap i skrået behövde du gå lärling och då, med vissa undantag, var kvinnorna uteslutna. Ett undantag från regeln är till exempel Judith Leyster (1609–1660) som under holländska guldåldern fick medlemskap i Haarlems Skrå av Stankt Lucas 1633. Leysters konstnärskap visar inte att det fanns kvinnligt konstnärskap under denna tid, utan att Leyster genom sitt aktörskap kunde agera på männens arena.

Då vetenskap var kopplat till konsten var det svårt för kvinnor att få tillgång till konsten då vetenskapen var dedikerad männen. Under romantiken stod geniet i centrum, och ännu en gång hade kvinnan svårt att passa in i konstdefinitionen. Geniet passade inte in i det dåvarande kvinnoidealet. En kvinna skulle vara dygdig, ren och oskuldsfull. Ett geni skulle vara allt annat. Kvinnan uteslöts än en gång ur denna definition av konst. På 1900-talet ifrågasattes denna uppfattning och –ismerna avlöste varandra. Kvinnorna hade nu börjat få ta del av konstutbildningen och synen på deltagande kvinnor i den manliga konsten hade öppnats upp.

Kontentan är alltså, kvinnor har likt männen skapat konst – det är bara akademikernas begreppsdefinitioner som förvägrat dem en plats i kanon. De studier som gjorts på kvinnor i konsten har fokuserat på kvinnor som genom sitt aktörskap val att delta i den manliga konstsfären, kvinnor utanför normen. Det är dags att vi studerar kvinnans konst i sin helhet – inte undantagen från reglerna – och ger den dess givna plats i historieskrivningen.

Sandra

Bild hämtad med tillstånd: Musetouch Visual Art Magazin on Facebook.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s